Related Paintings of unknow artist :. | Portret Michala Kutuzowa | Fellow XII | Classical hunting fox, Equestrian and Beautiful Horses, 093. | Arab or Arabic people and life. Orientalism oil paintings 02 | The Shipwreck by Francis Danby |
Related Artists:
tidemand
Tidemand kom vid 17 års ålder till Köpenhamns konstakademi, studerade där i fem år, tänkte sedan utbilda sig till historiemålare i Munchen, men valde i stället på en kamrats råd Dusseldorf till studieort och reste dit 1837. Han blev elev av Theodor Hildebrandt, men tog tidigare intryck av Carl Friedrich Lessings relativt realistiska historiemåleri. Hans första större målning behandlade ett svenskt ämne, Gustaf Vasa talar till dalkarlarna vid Mora (1841). Målningen inköptes av Rhens och Westfalens konstförening samt förskaffade Tidemand ett resestipendium från Norge och beställning på en altartavla till Vor Freisers kirke i Kristiania. Han reste sedan till Munchen och Italien, återvände till Norge på ett kort besök sommaren 1842, gjorde en studieresa i fjälltrakterna för att samla material till en påtänkt fosterländsk historiemålning, men kom nu till klarhet över sitt mål. Han ville, som han själv yttrat, skildra detta kraftiga naturfolks karaktär seder och vanor. Hans första tavla i detta syfte var Sagoberätterskan 1844, inköptes av drottning Josefina och förskaffade konstnären medlemskap av svenska konstakademien. Efter nya studieresor i Norge målade han Söndagskväll i Hardanger köptes av Oscar I, på slottet i Kristiania och Gudstjänst i en landskyrka. Han bosatte sig 1845 på allvar i Dusseldorf och vann snart ett namn genom de norska bondelivsbilderna. Samma år målade Tidemand i samarbete med Hans Fredrik Gude den romantiska Brudefärden i Hardanger. Revolutionsoroligheterna hade vid denna tid drivit de norske konstnärerna hem till Norge, och det såg ut, som skulle konsten nu bli rotfäst i hemlandet. Impulsen till en nationell konst gavs, men då lugn åter inträdde, återvände konstnärerna till utlandet. Under de närmaste åren målade Tidemand för det av Oscar I uppförda lilla lustslottet Oskarshal, som pryddes av uteslutande norska konstverk, serien Norskt bondeliv. Hans sista arbete var förstudier till en aldrig utförd historiemålning, Kristian IV grundlägger Kristiania, beställd av Oscar II. Tidemand skapade även tre altartavlor. I samarbete med Gude målade han Afton på Kröderen (1849), Ljustring (1850), Likfärd på Sognefjorden (1853), Fiskare i fara (1859), med Sophus Jacobsen Lappar på renjakt (1873) och med Morten M??ller Sinclairs landstigning i Romsdalen (1875). Han blev av sin samtid hyllad som Norges främsta representativa konstnär. Hans betydelse ligger i att han i sin konst gav uttryck åt det nationella uppvaknandet i sitt hemland. På samma gång föreställde han det norska folket för den stora allmänheten i utlandet. I Tyskland betraktades han som en av de främsta representanter i samtidens konst. Han fick många utmärkelser såväl i Tyskland som i Paris och i England, och hans arbeten såldes till höga pris. Sina mest omtyckta målningar upprepade han med tillhjälp av flera medhjälpare gång på gång, några i ända till 12 exemplar. Många av hans arbeten är återgivna i kopparstick och litografi. L. Dietrichson utgav Adolph Tidemand, hans liv og hans værker (2 delar, 1878-79).
Adolf von Hildebrand
1847 Marburg-1921 Munich, He was a sculptor, the son of Marburg economics professor Bruno Hildebrand. He was the author of Das Problem der Form in der Bildenden Kunst ("The Problem of Form in Painting and Sculpture"). From 1873 he lived in Florence in San Francesco, a secularized sixteenth-century monastery. In 1877 he married Irene Schäuffelen. He spent significant time in Munich after 1889 executing a monumental fountain there, the Wittelsbacher Brunnen. He is known for five monumental urban fountains. He was ennobled by the King of Bavaria in 1904, He was the father of the painter Eva, Elizabeth, sculptor Irene Georgii-Hildebrand, Sylvie, Bertele, and Catholic theologian Dietrich von Hildebrand.
HELST, Bartholomeus van der
Dutch Baroque Era Painter, 1613-1670 Dutch painter. He was the son of a Haarlem inn-keeper and presumably undertook part or all of his training in Amsterdam. His earliest works suggest that the painter Nicolaes Eliasz. Pickenoy was his master. Although van der Helst had probably already established himself as an independent master by the time he married Anna du Pire in Amsterdam in 1636, his earliest known work, a portrait of The Regents of the Walloon Orphanage, Amsterdam (Amsterdam, Maison Descartes), dates from 1637. Stylistically it is close to the work of Pickenoy. His portrait of a Protestant Minister of 1638 (Rotterdam, Boymans-van Beuningen) reveals the influence of Rembrandt. The young artist must have risen rapidly to fame in Amsterdam, for as early as 1639 he received the prestigious commission for a large painting for the Kloveniersdoelen (Arquebusiers' or Musketeers' Hall): The Civic Guard Company of Capt. Roelof Bicker and Lt Jan Michielsz. Blaeuw (Amsterdam, Rijksmus.), which formed part of the same series as Rembrandt's 'Night Watch' (Amsterdam, Rijksmus.). Van der Helst may not have completed this commission until 1642 or 1643. The ingenious arrangement of the figures in a broad composition shows the artist's special talent for composing large groups. Pickenoy's influence is less noticeable here than in the portrait of 1637; the self-assured poses of the individual figures were to become a characteristic feature of van der Helst's work. The successful execution of this portrait established van der Helst's reputation: from 1642, when he began to receive an increasing number of commissions for individual portraits, until 1670 he was the leading portrait painter of the ruling class in Amsterdam. From 1642 his technique in portrait painting gradually became more fluent and the rendering of costume materials more detailed. Some typical portraits of his earlier period are those of Andries Bicker (Amsterdam, Rijksmus.), his wife Catharina Gansneb Tengnagel (Dresden, Gem?ldegal. Alte Meister) and their son Gerard Bicker (Amsterdam, Rijksmus.), all of 1642, and the Portrait of a Young Girl (1645; London, N.G.). In 1648 van der Helst painted a second civic guard portrait, The Celebration of the Peace of M?nster at the Crossbowmen's Headquarters, Amsterdam (Amsterdam, Rijksmus.), a superbly composed and well painted portrait that, until the late 19th century, was considered one of the masterpieces of the Golden Age but later lost popularity because of its smooth and modish execution. It can nevertheless still be regarded as one of the most important group portraits of the 17th century.